Självundersökning - bröst

Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor i USA. Dessutom är det den vanligaste cancerdiagnosen bland kanadensiska kvinnor [www.phac-aspc.gc.ca]. Även om forskarna inte helt förstår sjukdomen vet man att lite alkohol, regelbunden motion och en sund vikt kan minska risken att utveckla den, och att tidig upptäckt oftast innebär att den hittas i ett tidigare stadium som är lättare att behandla. Metoden för att göra en självundersökning av brösten är enkel och beskrivs utförligt i den här artikeln.

Vad är bröstcancer?

National Cancer Institute definierar den som “cancer som bildas i bröstets vävnader, oftast i mjölkgångarna (rören som för mjölken till bröstvårtan) och lobuli (körtlarna som bildar mjölk)”. Bröstcancer förekommer visserligen även hos män, men sannolikheten är mycket låg.

Varför göra en självundersökning av brösten?

Att regelbundet undersöka sina bröst är viktigt av flera skäl. Tidig upptäckt och behandling kan rädda ditt liv. Studier visar att bröstcancer som upptäcks och behandlas i ett tidigt skede kan förhindra dödsfall i sjukdomen. Självundersökningen går snabbt, är gratis, lätt att göra och kräver ingen hjälp utifrån. När du gör det till en vana att undersöka dig själv regelbundet lär du känna dina bröst och blir mer uppmärksam på ovanliga förändringar i vävnaden.

Riskfaktorer

Att eliminera riskfaktorer och ta till sig skyddande faktorer är också oerhört viktigt. Det rekommenderas att kvinnor över fyrtio år får sina bröst undersökta av utbildad vårdpersonal minst vartannat år; om du däremot har fler riskfaktorer än normalt blir självundersökningen ännu viktigare, och du kan också behöva undersökas av en utbildad kliniker oftare.

Höga riskfaktorer är bland annat, men inte enbart, följande: kön (eftersom 99 % av dem som drabbas av bröstcancer är kvinnor), ålder, att ha en nära släkting som har haft sjukdomen, fetma (enligt måttet Body Mass Index), att få mens före tolv års ålder eller gå in i klimakteriet efter femtiofem års ålder, att få sitt första barn efter trettio - eller aldrig, att aldrig amma samt att ta hormonersättningsbehandling (HRT).

Måttliga riskfaktorer är sådana som mindre konsekvent ökar risken för cancer, eller som misstänks kunna bidra. Måttliga riskfaktorer handlar oftast om livsstilsval, till exempel: att röka tobaksprodukter, att dricka mer än en alkoholhaltig drink per dag, fysisk inaktivitet, en kost med för lite frukt och grönsaker samt att använda preventivmedel.

Vad ska undersökas?

Kontrollera hela bröstområdet, det vill säga brösten, armhålorna, runt sidan av bröstkorgen och längs vävnaden hela vägen upp till nyckelbenet. Titta på dina bröst i spegeln i stället för att titta ner på dem. Om du har större bröst, se till att lyfta upp dem och granska undersidan.

Den visuella undersökningen

För den visuella undersökningen behöver du en spegel på en väl upplyst plats. Ställ dig framför den och titta rakt fram. Gör den visuella undersökningen i alla följande kroppslägen: sittande, stående, med armarna över huvudet, med händerna på höfterna och framåtlutad. Ta en stund i vart och ett av lägena och titta på dina bröst i spegeln från sidan. De här lägena kan verka som mycket jobb, men de fyller ett syfte; de ändrar hur brösten hänger och ökar dina chanser att upptäcka eventuella avvikelser.

Titta på dina bröst och lägg märke till hudens struktur, formen, storleksskillnader och bröstvårtans kontur. Notera allt som har förändrats i storlek, form eller hudstruktur. Oroa dig inte för asymmetri eller skönhetsfel! Det viktiga är att leta efter avvikelser från det som är normalt för dig, och därför är det viktigt att göra undersökningen regelbundet. Studera brösternas profil från alla vinklar och notera ovanliga utbuktningar eller knölar som verkar sticka ut. Var också uppmärksam på indragningar eller rynkningar i huden.

Den manuella undersökningen

Nyckeln till att lyckas med den manuella delen av självundersökningen är att öva ofta. När du vet hur bröst normalt känns får du en uppfattning om vad som faktiskt är avvikande. Det viktigaste att känna efter är bulor, knölar, förtjockad hud och/eller smärta. Det kan hända att du känner bättre med den ena handen än med den andra, så jämför det du känner med varje hand med det andra bröstet som en dubbelkontroll eller referenspunkt.

Bröstvävnad hos kvinnor är normalt något tät och knölig, men graden varierar från person till person. En del tror att de inte kommer att kunna skilja det normala från det avvikande. Om du bekantar dig med det som bröstområdet består av, som fettvävnad, muskler, ben, lymfsystemet och mjölkgångar, blir det lättare att känna dig trygg när du undersöker det. Det kräver lite övning, men du kommer att kunna urskilja en förändring i din vävnad.

Gör den manuella självundersökningen med de mjuka fingertopparna på de tre mellersta fingrarna på handen på motsatt sida mot bröstet du undersöker. Håll ihop fingrarna medan du trycker på de områden du undersöker. Tryck tillräckligt hårt för att inte missa en knöl, men var försiktig så att du inte trycker för hårt, eftersom du kan skjuta undan en knöl från området du känner på. Fingrarna rör sig alltid i cirklar; lägg dem mot huden, tryck försiktigt och gnid i en cirkelrörelse tills du är säker på att området har undersökts ordentligt.

Undersökningsmönster

Det finns ett antal mönster som kan användas specifikt för att gå igenom bröstområdet. De bör göras både när du står upp och när du ligger på rygg och/eller på sidan. Då förskjuts bröstvävnaden så att du lättare kan känna igenom området. Prova alla rörelserna med den fingerrörelse som beskrevs i förra stycket och välj det undersökningsmönster som känns mest effektivt och bekvämt. Kom ihåg att kontrollera armhålorna och området på bröstkorgen under nyckelbenet.

Med cirkelmönstret börjar du vid bröstets yttersta punkt och arbetar dig runt bröstets omkrets. När du är tillbaka där du började flyttar du in cirkeln ungefär en tum och går runt bröstet igen. Fortsätt med mönstret och gör ringarna mindre och mindre tills du till slut når vårtgården. Upprepa på det andra bröstet med den andra handen.

Med klockmönstret föreställer du dig att det sitter en klocka på bröstet. Börja vid bröstets ytterkant där klockan tolv skulle vara och undersök med din cirkulära fingerrörelse bröstet längs en rak linje in mot bröstvårtan. Upprepa steget så många gånger som behövs tills du har gått igenom hela urtavlan. Upprepa sedan proceduren på det andra bröstet.

Den sista varianten, som brukar kallas rutmönstret, går ut på att du för fingrarna upp och ner i kolumner från toppen till botten av hela bröstet. Börja vid bröstvävnaden närmast bröstbenet och svep med din cirkulära fingerrörelse upp och ner över rutnätet tills du når andra sidan. Glöm inte att lyfta upp bröstet och undersöka undersidan. En del kvinnor föredrar rutmönstret eftersom det är ett enklare sätt att upptäcka förändringar i bröstvävnaden. Rutmönstret börjar vid området närmast bröstbenet, som har minst vävnad, och arbetar sig mot armhålan, där vävnaden är tjockast.

Tips

Ett bra tips är att välja hur ofta du vill undersöka dig (en gång i månaden, varannan månad och så vidare) och markera det i din kalender. Om din mens är oregelbunden, om du inte har mens längre eller om du är gravid, välj en dag och gör självundersökningen på samma dag varje månad. Undersök brösten ungefär en vecka till tio dagar efter att din cykel har börjat, så att de inte är lika ömma. Försök hålla dig till ett fast schema så att du kan upptäcka förändringar som utvecklas långsamt.

Ett av de enklaste och smidigaste sätten att undersöka brösten manuellt är i badet eller duschen. Våta och tvåliga händer glider lätt över brösten, och fingrarna är också känsligare. Du kan använda lotion eller glidmedel i stället om du föredrar att undersöka dig utanför duschen.

När du ska kontakta vården

Om du hittar en ny knöl eller förtjockning, får någon ny eller ovanlig smärta, eller märker någon skillnad i bröstets storlek, form eller struktur, kontakta din vårdgivare. Om du dessutom märker förändringar runt bröstvårtan, som rodnad, läckage, indragningar eller rynkningar, ta det säkra före det osäkra och berätta det för din läkare.

Finns det någon nackdel med att regelbundet undersöka brösten?

Onödig oro eller ångest är något du behöver hantera med omsorg. En del undviker regelbundna läkarkontroller och att hålla koll på sig själva eftersom de är så rädda för att hitta något oönskat. Det håller dig ovetande om hur din kropp förändras och utesluter alla möjligheter till ett ingrepp i tid. Om du är rädd, tänk på följande faktum; 80 % av alla förändringar i brösten är inte cancer! [www.breastselfexam.ca]

En del oroar sig också för kostnaderna för extra läkarbesök. Det kan kännas frustrerande att gå igenom rädsla och onödiga utgifter bara för att få veta att det var falskt alarm; men du kan vara säker på att falskt alarm är det bästa möjliga utfallet. Ju bättre du håller koll på dina bröst, desto bättre blir du på att se skillnad på avvikelser och normala variationer.

Slutord

Det finns ingen garanti för att självundersökning av brösten ensam sänker dödligheten i bröstcancer. Det mest effektiva sättet att skydda dig är att hantera alla riskfaktorer, hålla koll på förändringar i dina bröst och gå på regelbundna, inbokade kontroller hos din läkare. Det bör vara en självklar del av hur du håller koll på din brösthälsa.