Testning för könssjukdomar
Om du aldrig har testat dig för en sexuellt överförbar sjukdom/infektion (STD/STI) hjälper den här artikeln dig att förbereda dig på vad du kan förvänta dig när du går på en kontroll.
Om du är på väg att inleda en sexuell relation med en ny partner är det väldigt viktigt att ni båda testar er för könssjukdomar innan. Många könssjukdomar ger få eller inga synliga symtom, och du och/eller din blivande partner kan bära på en infektion från ett tidigare möte utan att ens veta om det. Könssjukdomar kan vara livshotande (eller åtminstone livsförändrande) och ska alltid tas på största allvar. Kom ihåg att när du har sex med en ny partner har ni i praktiken båda sex med varenda partner som någon av er någonsin har haft - en nyktrande tanke!
Du kanske i stället har symtom som tyder på att det kan röra sig om en könssjukdom, och bestämmer dig för att kolla upp det. Okej - så du är nervös, eller hur? Du börjar tänka tillbaka på vad du har gjort det senaste året. Du tänker på när du träffade kvinnan i baren eller den snygga mannen på klubben och i stundens hetta tog med dig honom eller henne hem för ett one night stand; eller den gången du hade det där stora grälet med ditt ex för att hon eller han hade varit otrogen mot dig, men ni låg med varandra en sista gång ändå. Du frågar dig själv: använde han kondom när han var med den andra kvinnan, eller skyddade hon sig när hon var otrogen mot mig? Kan mannen eller kvinnan som jag hade ett one night stand med ha haft något utan att berätta det för mig?
Boka tiden
Du tänker på allt det här medan du ringer för att boka en kontroll av din sexuella hälsa; du börjar svettas och lägger på. Gör slut på plågan, ta telefonen, ring och boka tiden. Det är det bästa du kan göra för dig själv, och det är verkligen ingen stor grej. Det bästa är att ta reda på vad som är fel, om något, och sedan ta tag i det. Nu berättar vi vad du kan förvänta dig när du kommer till mottagningen och hur du tar dig igenom det ganska smärtfritt!
När du kommer till mottagningen
När du kommer till läkarmottagningen anmäler du dig och fyller i några papper. Där får du uppge sådant som var du bor, din ålder, ditt födelsedatum och dina försäkringsuppgifter. Någon ropar upp ditt namn och en sjuksköterska följer dig till undersökningsrummet. Du blir vägd, och sedan får du en mugg och skickas till toaletten. Se till att använda de små förpackade våtservetterna som finns där för att tvätta dina könsdelar. Det är för att få bort alla bakterier och få ett rent, sterilt urinprov. När du kommer ut från toaletten tar sjuksköterskan med dig till rummet där undersökningen ska göras. Sjuksköterskan gör sedan den första delen av undersökningen, som att ta ditt blodtryck (som vid det här laget kan vara lite högt) och din puls (hjärtat kan kännas som om det rusar), och ställer några frågor som "När hade du mens senast?" (till kvinnor) och "Är det något särskilt du vill att läkaren tittar på?"
När det är klart ger sjuksköterskan dig en patientrock och lämnar rummet. När du har bytt om, vad händer då? Du sitter och väntar lite till. Du ser dig omkring i rummet; du ser några tidningar i ställningen på dörren och tar en för att lugna nerverna lite. Precis när du hittar en artikel som låter riktigt intressant och som du skulle vilja läsa... knack knack. Läkaren kan ta emot dig nu.
De flesta läkare försöker småprata lite så att du lugnar dig och hon/han kan börja undersökningen. De flesta börjar med en massa frågor, som när du senast hade sex med någon. Hur gammal var du när du började ha sexuella relationer? Har du någonsin haft oskyddat sex med någon? Hur många partner har du haft? Gör dig själv en tjänst här och ljug inte. Det är bättre att vara ärlig mot din läkare, så att hen kan ge dig bästa möjliga hjälp.
Undersökning för kvinnor
När allt det inledande är avklarat går läkaren vidare till själva undersökningen. Killar som läser det här: om ni inte vill veta vad kvinnor går igenom vid en gynekologisk undersökning kan ni gärna hoppa till nästa avsnitt. Kvinnor, här är i stora drag vad ni kan förvänta er.
Du får lägga dig ner på rygg (gör det så bekvämt för dig som möjligt) och placera fötterna i ett par benstöd, och läkaren ber dig slappna av så mycket som möjligt. Ju mindre spänd du är, desto bättre blir hela upplevelsen. Andas och förflytta dig i tankarna till ett bättre ställe. Slappna av i musklerna i vaginan, och in går spekulumet. Det kan kännas lite kallt; oftast försöker läkaren värma det i varmt vatten. Spekulumet används för att hålla isär vaginans väggar medan läkaren tar ditt cellprov och odlingarna.
Cellprovet går till så här: ett plastinstrument förs in i vaginan och skrapas mot livmoderhalsen. På så sätt kan man ta ett prov med celler från livmoderhalsen för analys. Cellprovet letar efter onormala celler som kan vara cancer eller kan leda till cancer om de inte behandlas. Samma prov kan också testas för humant papillomvirus (HPV), en vanlig infektion som många kvinnor får; själva viruset går inte att bota, men de flesta infektioner försvinner av sig själva, och cellförändringarna och kondylomen som det orsakar går att behandla.
Läkaren frågar sedan om du vill göra en bakterieodling. Säg ja. Odlingen testar för klamydia och gonorré. Båda är sexuellt överförbara sjukdomar som oftast är symtomfria (det betyder att du inte har några synliga symtom som talar om att det finns en infektion) och som kan leda till inflammation i de inre könsorganen och i värsta fall göra dig steril om du inte får behandling.
När de här två proverna är tagna tas spekulumet ut; läkaren tar på sig ett par handskar, smörjer in ett finger och för in det i din vagina samtidigt som hen trycker på din mage. Varför? För att känna på dina inre organ (äggstockar och livmoder) och försäkra sig om att det inte finns något onormalt. Fingret åker ut, och vet du vad... du är klar! Klä på dig och träffa läkaren på kontoret. Gå igenom preventivmedel om du vill få något utskrivet. Läkaren ringer dig om ungefär två veckor med resultaten av cellprovet och odlingarna. Men innan du går, be om en sak till... ett blodprov för hiv. Om du ändå gör undersökningen, gör allt på rätt sätt.
Undersökning för män
Din undersökning går ungefär till så här. Läkaren börjar undersökningen och kontrollerar dig utvändigt efter knölar, utslag eller annat som inte ser normalt ut. Läkaren letar efter kondylom och frågar om du har haft ont när du kissar eller flytningar från penis. Läkaren vill också veta om du nyligen har haft svullen hals eller svullna körtlar någonstans. Han/hon tittar på ditt könshår och urinrörsmynningen och undersöker din anus (läkaren kan behöva undersöka analen med ett finger om det finns risk för kondylom eller inflammation i prostatan). Sedan kommer den del som killar fasar för - som i dag oftast bara innebär att kissa i en mugg, även om vissa mottagningar fortfarande tar ett prov med en provpinne från penisens spets. Hur som helst skickas provet till labbet och undersöks där efter sexuellt överförbara sjukdomar (gonorré och klamydia). Nästan klart.
Sedan kontrollerar läkaren om du har ljumskbråck genom att hålla om pungen och be dig hosta. Det är över... "Jippi!!!" Men vänta, en sak till. Precis som vi sa till kvinnorna: se till att be om ditt blodprov för hiv. Det är det enda som urinprovet eller pinnprovet inte testar för, och ändå är det ett av de viktigaste proverna att ta.
Sammanfattning
Där har du det, kontrollen av den sexuella hälsan i ett nötskal. Om läkaren hittar något som är fel kan det ofta behandlas samma dag. Klamydia behandlas oftast med en veckas antibiotikatabletter, och gonorré med en enda antibiotikaspruta.
Var det så farligt då? Kanske lite grann, men var det värt det? Absolut! Vill du veta det bästa sättet att minska all den där nervositeten inför nästa gång? Använd skydd varje gång du har någon form av intim kontakt med en annan person, om du inte är i en trygg, långvarig relation där ni redan har testat er. Du hittar allt du behöver i butiken: kondomer, femidomer och slicklappar (för oralsex). Du kan också gå till en sexualhälsomottagning i ditt område, där mycket av det här finns gratis.
