Polyamori

I sin ideala form betyder polyamori 'att vara involverad i flera kärleksfulla, långvariga sexuella relationer, där var och en vilar på en grund av öppen kommunikation, ärlighet och förhandling'. Även om polyamori för en lekman kan låta som ett enkelt sätt att ha flera partner, är det i själva verket en ganska krävande process med regler och ansvar - precis som i vilken annan kärleksrelation som helst. Om du letar efter swinging, eller ett sätt att slippa intimitet, är det här definitivt inte rätt väg; här handlar det om mycket mer än bara sex. Här tittar vi på hur den här livsstilen faktiskt ser ut, ger lite historiskt perspektiv, definierar spelets regler och går sedan igenom fördelarna och konsekvenserna av att leva i en sådan relation.

Definition

Ordet 'polyamori' kommer från en kombination av grekiskans 'poly', som betyder många, och latinets 'amor', som betyder kärlek. Arrangemanget rymmer vanligtvis de flesta former av alternativa livsstilar och sexuella läggningar. Polyamorösa personer bildar små, intima grupper vars medlemmar ofta, men inte nödvändigtvis, har sex med varandra.

Det som definierar en polyamorös relation är att alla inblandade känner till varje annan medlem i gruppen fullt ut och samtycker till att de finns där. Medlemmarna kan, men behöver inte, bo i samma hem. Sex med personer utanför gruppen räknas (om inget annat har avtalats) fortfarande som otrohet.

Polyamori skiljer sig från ‘swinging’ genom att swingers inte har någon annan koppling till personer utanför den primära relationen än sex (och kanske vänskap). Andra termer som beskriver polyamori är 'avsiktlig icke-monogami' eller 'ansvarsfull icke-monogami'.

En närmare titt

Polyamorösa relationer kan ta sig många olika former, med nästan alla tänkbara kombinationer av män och kvinnor. Några av de vanligaste kombinationerna är: två av ett kön och en av ett annat (kanske - men inte nödvändigtvis - en homosexuell och en bisexuell partner tillsammans med en tredje), och två av ett kön med tre eller fler av det andra könet (återigen kanske med inslag av homo- eller bisexualitet). Listan över kombinationer är nästan oändlig; men det som verkligen är viktigt för medlemmarna är kvaliteten på relationen med de andra i gruppen.

För att förenkla det lite har de som lever den här livsstilen vanligtvis en huvudpartner, medan de andra relationerna kommer i andra hand. De här relationsnivåerna brukar kallas primär, sekundär och tertiär.

Primära relationer står för det närmaste bandet, den högsta graden av intimitet och den största attraktionen, det största känslomässiga engagemanget och den största uppmärksamheten. Primära partner delar livsväg, livsmål, personliga värderingar, föräldraskap, privatekonomi och boende, och relationen liknar i hög grad ett traditionellt äktenskap när det gäller livslångt åtagande.

Sekundära relationer liknar de primära men får mindre tid/energi och har lägre prioritet. Sexualiteten och det känslomässiga stödet är fortfarande mycket starka, men åtagandena är färre inom områden som livsmål och privatekonomi.

Tertiära relationer bildas med personer som i grunden betraktas som 'acceptabla utomstående.' Tiden man tillbringar tillsammans är minimal, ibland sporadisk, och även om det kan finnas en stark känslomässig och sexuell koppling räknas den här personen inte som en fast del av ens liv.

Det finns också gemenskaper eller nätverk av polyamorösa personer som lever i öppna relationer med många medlemmar i en viss gemenskap.

Polyamori skiljer sig ganska mycket från swinging, eftersom swinging fokuserar på sexuellt nöje - de fysiska aspekterna av en relation - medan polyamori fokuserar mer på den känslomässiga sidan och (faktiskt) inte nödvändigtvis behöver innehålla något sexuellt alls. Polyamorösa personer engagerar sig vanligtvis djupt på ett känslomässigt plan utöver eventuellt sex, medan swingers är betydligt mindre känslomässigt (eller praktiskt) bundna till varandra på längre sikt.

I praktiken överlappar de här livsstilarna i stor utsträckning, men som en allmän riktlinje stämmer skillnaderna ovan enligt medlemmar i respektive grupp. En intressant sidonotering är att du ibland stöter på swingerpar som med tiden har gått över till polyamori, eftersom de har velat ha större intimitet med vissa specifika sexpartner.

Historia

Biologer har länge vetat att sexuell monogami sällan, om ens någonsin, förekommer i naturen; den är i själva verket till stor del en mänsklig social konvention. I fågelvärlden, till exempel, kan det även bland arter som ‘parar sig för livet’ finnas en ansenlig andel ungar - hos vissa arter mer än en tredjedel - som har en annan far än honans ‘livspartner’. Det betyder att spermier från en annan hane har befruktat en del av äggen i en och samma kull. Det visar tydligt att även vissa arter som tidigare ansågs monogama i själva verket är sexuellt aktiva med partner utanför sitt fasta par!

Dessutom är hanarna hos alla arter spermieproducenterna - och spermier är lätta att göra mycket av. Ägg är å andra sidan svårare att producera och produceras mer sällan, vilket kan bidra till att förklara varför kvinnor ofta är mer kräsna än män när det gäller vem de väljer som partner - och varför de vanligtvis är mer benägna att se sex och kärlek som ett ‘paket’, och söker trygghet för avkommans uppväxt.

Människans nästan unika förhållningssätt till monogama relationer kan bidra till att förklara varför det är så svårt för oss att upprätthålla dem - det kanske helt enkelt inte ligger i vår natur!

Intressant nog har polyamori funnits så länge det har funnits nedtecknad historia. Belägg i form av tempelristningar i Asien och keramik från det forntida Europa och Sydamerika visar att den här typen av arrangemang bokstavligen har funnits i tusentals år. Och även om den moderna västerländska kulturen är inriktad på monogami har många samhällen genom historien tillåtit relationer med mer än en partner.

Riktlinjer

En av de mest förvirrande aspekterna av polyamori är hur öppna ‘reglerna’ är. Eftersom varje situation är olika antar var och en olika specifika riktlinjer. Reglerna är verkligen specifika för varje grupp.

Med det sagt finns det allmänt accepterade riktlinjer. Även om allt som följer är öppet för debatt tar vi här upp några av de mest framträdande. Tänk på att det som följer är ideal; alla polyrelationer följer dem inte fullt ut. Målet är dock i stort sett detsamma - sunda, lyckliga och givande sexuella och känslomässiga relationer.

Samtycke och öppen kommunikation

Den enskilt viktigaste faktorn i en polyamorös relation är att alla inblandade, med din primära partner först, godkänner att någon ny läggs till i gruppen. Om tillskottet inte är välkommet kan relationen inte läggas till. Enkelt uttryckt läggs allt som varje partner gör när det gäller relationer med någon ny fram på bordet och diskuteras, oftast ingående, innan någon fysisk kontakt ens tas.

Det måste också finnas mycket kommunikation inom gruppen som den ser ut i dag. Precis som i alla framgångsrika monogama relationer är kommunikation nyckeln - och eftersom polyrelationer är mer komplexa kräver de ännu mer kommunikation. Det är också avgörande att kommunikationen hålls öppen för att kunna hantera motsättningar. När någon går över en gräns måste det finnas en relation som gör det möjligt att reparera skadan.

Lojalitet och trohet

Det här måste vara med för fullständighetens skull - otrohet är helt enkelt inte acceptabelt. Polyrelationer är fortfarande relationer som bygger på lojalitet och trohet inom den överenskomna gruppen, så i det avseendet skiljer sig poly inte från monogami.

Ömsesidigt stöd

Det här idealet kräver att partnerna respekterar alla andra medlemmar i gruppen och de relationer de har med varandra. Grundöverenskommelsen är att konkurrensen ska hållas till ett minimum och att varje medlem respekterar de andras roll och plats i hierarkin.

Icke-possessivitet

Polyamorösa personer är överens om att begränsningar av känslomässigt förpliktande relationer sätter tilliten på spel, eftersom de tvingar tilliten att bli villkorad. De menar att när du verkligen litar på dina partner är både du och de fria att älska mer öppet och helhjärtat, med mindre rädsla för förlust eller svek.

Det här är också ett område där den individuella tolkningen varierar ganska mycket. Ibland accepterar en person ytterligare partner medan den andra inte gör det. Med så stort utrymme för variation är det viktigt att veta att det är avgörande att formulera riktlinjerna för just den relationen. Ju mer icke-possessivitet du praktiserar, desto öppnare kan relationerna vara - men i praktiken är en medlem nästan alltid mer possessiv än de andra. Det är här kommunikationen kommer in igen.

Fördelar

Polyamorösa personer menar att det finns ett antal fördelar:

Sexuell variation - Det är svårt att komma ifrån det som de flesta skulle nämna som en av de främsta fördelarna med polyamori, nämligen att ha flera sexpartner. Rent när det gäller fysiska behov kan sexuell tillgång till mer än en partner göra att relationer håller längre, särskilt när den sexuella utvecklingen sker åt mer än ett håll samtidigt. Var och en kan friare utforska hela bredden av sina intressen och sin sexualitet, utan att sätta en viss partner under press att delta. På så sätt kan varje relation bli mer givande och roligare på de sätt som är viktiga för just den.

Djupare icke-sexuella relationer - När en djup vänskap dyker upp hamnar vissa monogama relationer under press på grund av svartsjuka, även när inget sex är inblandat! I ett polyamoröst arrangemang blir den här typen av vänskap oftast helt accepterad och till och med välkommen. På så sätt kan många icke-sexuella behov tillgodoses utan att det behövs sexuell kontakt.

Personlig utveckling - Att leva i ett sådant arrangemang kan öppna dina ögon för många sidor av dig själv som du kanske inte varit medveten om tidigare. Frågor kring svartsjuka, personliga gränser, relationer och sexualitet hamnar alla i skarpt fokus i en polyamorös relation. Att ta itu med dem kan bli en väg till enorm personlig utveckling, vilket är en av de verkliga fördelarna med att vara i vilken relation som helst.

Ett utökat stödnätverk - När det kommer till det praktiska i en relation passar uttrycket ‘ju fler händer, desto lättare arbete’ bra här. Oavsett om det gäller hushållssysslor, flera inkomster eller barnuppfostran gör en utökad familj omkring en många uppgifter lättare, vilket alla ensamstående föräldrar kan intyga. En monogam familj förlitar sig vanligtvis på mostrar och fastrar, morbröder och farbröder, mor- och farföräldrar och kusiner för den här typen av vardagshjälp. Polyfamiljer kan göra precis samma sak, men inom själva kärnfamiljen.

Att behålla gnistan - Många av oss känner till den ansträngning vi lägger på nya relationer, och på att fånga och behålla den andra personens uppmärksamhet. När det avtar och en relation blir invand är det ofta ett uppehåll från varandra (eller något liknande) som påminner oss om de sakerna. Andra relationer kan, enligt många polyamorösa personer, faktiskt hålla gnistan vid liv, eftersom energin i en ny relation brukar vara lite smittsam. Det förstärks av den ständiga förändringen i ett arrangemang med flera partner, som också bidrar till att saker 'känns fräscha'.

Konsekvenser

De allvarligaste utmaningarna med polyamori är bland annat:

• Att behöva lära om en stor del av sin sociala prägling och sina förutfattade meningar för att få den här komplexa relationsformen att fungera.
• Att hantera mycket negativ social press från den monogama majoriteten i västerländsk kultur.
• Att hantera känslor av svartsjuka och possessivitet.
• Att bygga upp en nivå av tillit och respekt som kan behöva överstiga det du kanske är van vid från monogama relationer.
• Att förbättra din förmåga att kommunicera kring personliga gränser, önskemål och behov - allt inom ramen för en relation.
• Fler personliga problem (bagage), inte färre, eftersom varje person kommer med bagage - och om du är involverad med mer än en partner innebär det att du stöttar mer än en person känslomässigt.

Avslutande tankar

Med noggrann eftertanke och uppmärksamhet, plus en hel del personlig utveckling, kan en polyamorös relation ha många fördelar för dem som monogami helt enkelt ‘inte passar’. Med ett fast grepp om dina egna känslor av svartsjuka och genom att bygga upp den tillit som krävs kan polyamori fungera mycket bra och leda till ett lyckligt, givande liv. Det kommer dock inte att hända utan en stor portion arbete och ansträngning, eftersom det är mycket lättare sagt än gjort att låta någon du älskar älska någon annan (också). Utöver det finns dessutom de sociala och kulturella följderna att hantera - vad ska du säga till din familj, och hur kommer julmiddagen att se ut från och med nu?

Beslutet om huruvida man ska leva i en polyamorös relation är helt individuellt. Det har betydande fördelar, men också några verkliga utmaningar som måste hanteras för att det ska fungera. Vi hyllar alla som försöker hitta större lycka genom den här formen av öppen, kärleksfull relation och hoppas att den här artikeln är till hjälp för dem som vet mindre om den.